Vänskap, livsdrömmar & frusna rumpor

Så, då var vi hemkomna från ett otroligt häftigt och spännande äventyr som jag nästan saknar ord att beskriva. Ett dygn bland fina vänner i bitande iskyla och med en bild av Sverige som jag aldrig kommer att glömma.

Ishotellet i Jukkasjärvi, Lappland.

Tänkte att ni nu skulle få ett maffigt och ärligt inlägg om hur jag upplevde hela den här vistelsen som jag så länge jag kan minnas stått på min ”to do” list över allt jag någonsin velat uppleva här i livet.

Helt fantastiskt att även få uppleva allt tillsammans med dessa goa likasinnade spralliga och härliga vänner.

Allt känns nästan som i en dimma nu när man är hemma i verkligheten igen. Har jag verkligen gjort detta? Sov jag en hel natt i ett ishus när det var -25 grader ute?? Neeej, det kan inte vara möjligt?? Nyp mig i armen någon..

Det fanns ju andra ”vanliga rum” att välja bland fast för mig var det givet att sova i ett sk isrum. Jag funderade egentligen aldrig så mycket på det, det var liksom självklart att jag ville sova där. Mer som ett äventyr som jag visste att jag VILLE uppleva. Jag var dock tacksam att min vän Nina Campioni ville dela rum med mig om jag skulle vakna i någon sorts panik.

Hela detta magiska landskap av is är skapat av olika konstnärer från hela världen som tolkar sitt islandskap och det är så häftigt att se. Arne Bergh som är en av arkitekterna och formgivarna visar oss runt.

( Alla bilder är tagna av fantastiska Lisa Hööks)

Krispig luft att dra ner i lungorna och för en gångs skull ta djupa andetag ända ner i magen. Ahhh. Som livselixir i sin bästa form. Känner hur jag på en gång blir frisk från insidan och ut…som att kroppen renas på något magiskt vis.

Ingång till ishotellet sker på egen risk! Vet inte riktigt vad jag förväntat mig, kanske mer många små ”stugor/iglos” kanske men detta är ännu maffigare och coolare än min vildaste fantasi.

Även om det på så många sätt verkar orimligt att sova i denna iskyla så går vi ändå in för att i alla fall ta oss en titt. Vi är fnissiga och förväntansfulla och har verkligen ingen aning vad som väntar på andra sidan. Lever faktiskt på gränsen till förnekelse här om jag ska vara ärlig..

Men så går vi in. Låt mig säga såhär, Kapellet på Ishotellet får isen i filmen Frost att verka spartansk, för här stiger jag rakt in i en magisk värld som faktiskt är på riktigt.

Utsnidade stjärnlampor, pelare och kristallkronor pryder väggar och tak. Även kandelabrar och faktiskt allt som du kan se med blotta ögat är gjort av is från Torne älv som rinner ( dock fryst nu..) där utanför och det är alltid utan undantag.

Älvens is är nämligen på gränsen till magisk både när det gäller smak och form och den flyter igenom allt som finns här som Lapplands pulsåder.

Så får jag och Nina vårt rum och på något sätt så tror jag fortfarande att det ska finnas ett rum ”bakom” kulissen där jag ska få värma mig och kanske kunna bada bastu. Bädda ner mig bland fluffiga hotell lakan och ringa roomservice…haha. Inser nu hur fel man kan ha.

Något sådant rum finns givetvis inte och det är endast ett draperi som dörr! Vill man ha mer bekvämligheter så får man gå ut till en annan byggnad.

Men det är trots allt ok, jag är förblindad av alla konstverk runt mig och känner mig lycklig i själen bara av att vara där. Det är SÅ vackert.

 Vi kanske skulle sovit såhär i stället?? Troligtvis ändå är mitt bästa tips om man ska sova i denna kylan, ligg i hög!!

Sviten.

Men låt mig bara hoppa tillbaka några steg innan jag berättar mer om sovandet och hur det gick.

För innan det var dags för middag och annat kul skulle vi få åka på en skotertur ute på den frusna älven och i de Norrländska skogarna.

Jag kan säga som såhär, jag har ALDRIG kört varken skoter eller för den delen vattenskoter och jag ska nu köra genom skog och mark…

Så, efter ett ordentligt ombyte till någon slags krigsmundering ger vi oss av. Vi har med oss varm glögg, alkoholfri såklart eftersom vi ska köra, och det det förvånansvärt lätt att köra även om det ibland sladdar till rejält. Jag blir trött i tummen men det gör inget, jag är ute på ett av de största äventyr jag upplevt och jag trycker gasen i botten.

Det känns som att jag är med i en film där vi snabbt susar fram genom skog och mark.

Vi stannar till mitt i ingenstans och tystnaden är så påfallande att det nästan gör ont i mina öron. Som om att dom har träningsvärk när dom inte ständigt behöver jobba med alla intryck.

Vi dricker den varma glöggen som är spetsad med kanel och apelsin och det smakar ljuvligt och jag känner hur jag får upp värmen igen.

Pudersnö kan man ju bara inte låta vara.. 

Vantarna på- glasen är gjorda av is!! Kul att se formen ändras allt eftersom från värmen av händerna.

Väl hemma igen i tryggheten beger vi oss alla för en liten fördrink innan middagen på äkta Frozen manér i glas av is och bäddar av renfällar. Isbaren.

Bara det faktum att glasen i sig är gjorda av is. Riktigt coolt!

Flams å trams blandas med djupare samtal om livet. Älskar att ha dessa vänner i mitt liv som är lika smarta som roliga! Här med fina Emma!

  Emma och Frida!Vi åkte bil en liten stund genom skogen mot en liten mysig stuga mitt i skogen där vi åt underbart god middag med svamprisotto och creme brulé serverat med ett glas ljuvligt rött. Vi värmde upp oss ordentligt med god mat och en värmande brasa och kunde stannat där hela natten men vi hade ju ännu ett nytt äventyr att uppleva.

 

Mmmm så gott!

Börjar nu så smått inse vad som väntar. En natt i iskyla. Så vi vänder hemåt för att få en grundlig genom gång om hur proceduren för att sova i kyla går till mao hur man överlever där ute.

Jag hämtar min sovsäck i receptionen och tvättar bara bort ögonmakeupen enligt instruktion. Det är bra att behålla huden så naturlig som möjligt för att inte förfrysa den. Jag gör som hon säger och hoppar i mitt underställ, fleece dräkt och raggsockar. Mössan tar jag på sen när jag ligger på plats.

Så var det dags att ”krypa ner”. Haha. Ok, krypa ner i sovsäcken. Sängen är gjord av isblock, en tunn madrass och renfällar. Två kuddar får man lyxa till sig med och det är tur.

Det tar en stund innan jag kommer till ro, egentligen kommer jag nog nästan inte till ro alls. Jag vänder och vrider på mig hela natten och sover ungefär som jag brukar sova på ett flygplan. Lätt och utan djupsömn. Jag är ganska kall från isblocken under fällen men alternativet att gå upp och gå ut känns värre.

Nina snarkar tungt bredvid mig och jag ligger och lyssnar på alla ljud. Kan någon komma in?

Det är även fullmåne ute, den sk blodmånen, som säkert gör sitt och kl 06.30 ger jag upp och går in och sätter mig i bastun med två japanska tjejer som säkert inte heller kunde sova. Det tar en stund men efter lite frukost med mina vänner mår jag bättre! Jag får mitt diplom, jag har överlevt en natt utomhus i iskyla utan värme och jag är faktiskt stolt över mig själv. En natts sömn fick jag offra för att kunna bocka av den här upplevelsen och det var det mer än värt även om det stundtals var ganska tufft.

Jag skulle nog sova här igen men då lägga på en natt i ett varmt rum så att man vår en natt av varje.

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

7 kommentarer

  1. Haha fiii fan Valerie, jag hade ALDRIG gjort detta. Men extremtuffa var ni och som alltid, trots galen kyla, snyggast! Puss P

  2. Hej
    Pälsvästen du har under jackan skulle jag vilja veta märket på.

  3. Wow, härligt det ser ut! Jackan i mocka/skinn (?) som du har under den orangea jackan, var kan man hitta den? Superfin!

  4. Blir så glad att läsa att ni blev bjudna på event i nordligaste delarna av Sverige – ‘äntligen tänkte jag direkt! Det var på tiden då det ofta är i Stockholm eller söderut. Riktigt bra gjort av dig, modigt! 🙂 Ni ser så krispigt pigga ut i kylan, Hoppas du m fl återvänder norrut flera gånger – lika magiskt vackert året runt. /Skulle vara så intressant om du ville skriva mer om din sömmerska – på vilket sätt hon jobbar för dig och det fantastiska yrket. Vilken bakgrund, drömplagg att sy osv. Kram fina Valerie!

  5. Alltså vilket äventyr, helt galet egentligen att man kan göra något så vackert och ändå funtionerligt av bara is. Jag som är en fryslort utan dess like skulle nog aldrig klara av att sova i den kylan, men att vistas där dagtid skulle jag gärna göra.
    Vill bara tilläggs att du har en fantastiskt fin blogg men en perfekt blandning av vardagsliv, fest och glamour ❤️
    Kram Malin

  6. Åh, vart kommer din fina lila/rosa mössa ifrån?

    1. Valerie Aflalo

      Den är från ”Valerie” och kommer först till nästa höst. Gissar på juli:)