One week ago…

IMG_5158

Busar i soffan med Bianca min sista dag som gravid…jippi!!!! fast det visste jag kanske inte precis då…

Hej söndag!

Vilket regnväder, omg, det fullständigt vräker ju ner..

Blir en innedag för oss och snart kommer det lite vänner på besök för att få träffa liten men innan det så tänkte jag berätta hur det gick till när hon bestämde sig för att titta ut.

När lillan kom..

Vaknade ju alltså söndag för exakt en vecka sedan och kände mig väl ganska mycket som vanligt, kanske lite extra trött och svullen men inget mer. Tittade ut genom fönstret och såg att det var den årliga ”1 km loppis” på Karlbergsvägen.

Just det, hade ju lovat N att vara med. Efter frukost ställde vi oss alltså där och sålde lite av barnens saker, skrattade och hade riktigt roligt.

Under tiden så kände jag att det började komma som en molande mensvärk i magen lite då och då så jag gick upp och vilade. Efter lunch lugnade det ner sig och jag kände inget speciellt. Tänkte då att det kanske bara var förvärkarna som kommit igen efter min förkylning. Mådde ju äntligen bättre efter den.

Tiden gick och vid tre på em gick jag med N till St Eriksplan för att följa henne till en kompis som skulle på bio. Tänkte att det faktiskt passade bra..Då kom värkarna så sakta tillbaka och jag var tvungen att krama N på vägen för nu gjorde det faktiskt ganska ont. Ringde en kompis som pluggar till barnmorska för att berätta att NU kanske det trots allt var på g och då började jag hoppas på riktigt. Gick snabbt inom ica för att handla lite mat och tog mig hem med matkassar och värkar..phu. Äntligen hemma och kl 16.30 ringde vi in till förlossningen för att berätta att vi nog skulle komma in idag. Fortfarande oregelbundna värkar men hanterbart ont.

Lika bra att ringa min mamma som snabbt tog sig hit. Vid 17.30 var hon här och dök upp här med världens leende. Då började jag få mina första riktiga och onda värkar. Hjääälp det är ju såhär det känns..Johan packade snabbt väskan klart och började i all stress att laga mat till barnen. Jag ropade på honom att komma till mig i stället och strunta i maten för nu gjorde det oooont!!!! gick runt i lägenheten och försökte andas, men hur lätt är det när en 3 åring hoppar runt en och undrar vad det är med mamma? –Mamma ska bara föda lite barn här gumman…ingen fara… Hahaha, hur förklarar man?? såg ju ut som en kalvande kossa och åmade och ojjade mig..

Johan klappar och masserar mig och stöttar mig så mycket det bara går hela tiden men aj aj aj, smärtan eskalerar så snabbt. Hade sett framför mig att jag skulle ta ett lugnt bad men det känns inte som att det finns tid..

Vi måste in.

Kl 18.15 sitter vi i bilen påväg in till BB Sophia och värkarna kommer nu en efter en, jag ber Johan köra så snabbt han kan för den här bebisen vill uuuut. I ilfart tar vi oss fram och är där på några minuter. Pust, framme, nu är vi i trygghet.

En underbar barnmorska och sköterska tar emot oss och leder oss in till vårt rum. Där är det nedsläckt och stilla och ett låtsas ljus brinner på ett bord och skapar stämning. Har trots allt svårt att slappna av för det gör så galet ont!!! Vet att det inte är superlångt kvar men jag vill gärna ha en epidural och på bara några minuter är den lagd. Kl 19.45 är jag utan smärta, skrattar och pratar och dricker milkshakes och mackor som den gulliga personalen ordnar till oss.

Pausar lite och tänker att nu är det inte lågnt kvar innan vi får se vår tjej.

Sen går det fort.

Kl 21 byter dom personal och in kommer ett nytt team med massor av ny energi och värme. Vilka underbara människor som jobbar där!! Men vi hinner inte prata så mycket för nu jäklar trycker det på. Johan kramar om mig och hjälper mig genom värkarna kl 21.25 kommer krystvärkarna och 21.36, kommer lilla tjejen gråtandes ut i raketfart. Vi blev helt chockade över hur snabbt det gick och gråter och skrattar om vart annat. Vilken lycka! nu är hon här och är hur fin som helst. 3,4 kg och 50 cm lång. Vilken häftig känsla det är att föda barn, vilken kraft! Blev precis en sådan förlossning som vi hade önskat oss, kunde inte varit bättre faktiskt.

Nu är vår fina lilla tjej här och familjen är komplett.

IMG_5178

Tack alla underbara människor på BB Sophia som var med och gjorde vår förlossning till en fantastisk upplevelse, vi kunde inte fått en bättre start!

Kram kram

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

10 kommentarer

  1. Vilken fin förlossning du fick. Snabbt och ”lätt”. Blev den lik dina andra? Mina fyra har alla varit olika. Endast en som kommit igång av sig själv och de har tagit allt från 3 dygn (!) till 3 timmar. Kan säga att jag föredrar en tre timmars förlossning 😉
    Önskar dig och de dina en skön söndagskväll.
    Kram Annika

  2. Vilken fin berättelse blir tårögd

  3. Älskade fina vän, är så glad att du fick en sån bra upplevelse tack vare mina fina kollegor på BB Sophia och självklart din vilja och kraft att föda barn! Superkvinna❤️

    1. ❤️❤️❤️

  4. Verkligen en drömförlossning! Stort grattis till er

  5. Vilken fin förlossning. Vad heter den lilla? Kram

  6. Katarina

    Ett jättestort grattis till er fina prinsessa. Kram

  7. Grattis till er dotter!!
    Jag födde vår andre son på BBSophia i januari i år. Kan bara hålla med dig om att barnmorskorna är helt fantastiska och att stämningen är underbar. Skulle vilja skaffa ännu ett barn bara för att få föda där igen 🙂

  8. okej, jag gråter till bara känslan att få vara med om det där igen. hur mycket man än känner att det räcker med de två jag har, särskilt när jag nu även är ensam med dem så kan jag inte hjälpa att det kommer en längtan när man läser det här…mini

    1. Visst är det galet! man blir nästan beroende av den där känslan…men nu får det räcka med 3! hahaha.
      Kram